Lemoncurry?

Det finns alltid de där dagarna som bara inte vill sig. Helt ärligt så var inte alla inslag i denna dag sådana som på något sätt sätter en liten guldkant på vardagen. Och detta är utöver det faktum att idag var årets första skoldag.

Man kan nästan säga att det började redan innan jag vaknade, för då klockan var lite mer än ett på natten vaknade jag till med panik och var i mitt sömndruckna tillstånd fullständigt övertygad om att jag hade försovit mig. Men en snabb titt på klockan motbevisade mig, och jag lyckades utan någon egentlig svårighet att somna om.

Morgonen kom, och på köksbänken hittade jag plåster. Jag tänkte att det förmodligen var mamma som hade lyckats med bedriften att skära sig när hon skulle skära upp bröd, eftersom kanterna är hårda och kniven lätt hamnar fel. Det visade sig vara fel, hon hade skurit sig på ett glas kvällen innan (jag tror jag har hittat svaret på vissa av mina missöden, vissa saker måste nästan vara genetiska). Men det visade sig att jag skulle få användning av detta plåster, för då jag envist skulle skära en skiva av brödet, ja... jag tror det är enkelt att lista ut resten av den historian.

När jag lite senare skulle ge mig av till skolan, tyckte jag att det bästa sättet vore med ett par skor på fötterna. Så när jag böjde mig ner för att ta upp mina skor, valde jag dessutom att samtidigt försöka stänga en dörr som var i vägen för mig. Jag blev ändå rätt förvånad då dörren med en oväntad kraft flög in i mitt huvud, som uppenbarligen var i vägen för den.

Så var det dags för första lektionen, då jag hade planerat att bli klar med mitt religionsarbete. Det gick tyvärr inte skolans datorer med på. För då jag till slut hade lyckats med bedriften att logga in på en av dessa, så vägrade den bestämt att erkänna att jag hade satt i mitt USB-minne, där jag alltså hade mitt arbete. Och som om detta inte räckte, så hördes det halvvägs in på lektionen ett välbekant tjut. Brandlarmet.

Vilket leder in på lunchen, då samma välbekanta tjut åter en gång tvingade ut oss på skolgården, där snön nu hade börjat falla.

Men misströsta inte, mina vänner, för det har ändå varit någonting som har satt den där lilla guldkanten på den här dagen. En glädje av det slaget som man bara vill ha mer av, en sådan glädje man bara kan få då man upptäckt en ny låt som man vill spela om och om igen, tills man fullständigt har slitit ut den. Denna dagens låt förekom på en av julklappsskivorna, nämligen på Frida Hyvönens senaste skiva Silence is wild. Låten heter Birds, och bör avnjutas på hög volym i stereo eller MP3, vilken tid på dygnet som helst, och på vilket humör man än är på. Man vill inte att den ska ta slut.