Lemoncurry?

Lucia

Vi har väl alla våra minnen från olika års firande av Lucia. Jag har tagit mig friheten att skriva ner mina egna, mest för att jag tycker om att fokusera på mig själv.

Mitt första Luciatåg kommer jag tyvärr inte ihåg, vilket är fullt förståeligt. Men jag har fått det berättat för mig. Jag var nästan två år, då min fem år äldre bror gjorde ett försök att organisera ett tåg bestående av honom, mig och min syster, för att lussa för våra föräldrar. Min syster var väl med på det, utan gnäll. Men så var det ju jag, en tjutandes ettåring som bara ville till mamma, hur snäll och hjälpsam min bror än var. Kanske är det den incidenten som är grunden till hur han är mot mig nu?

Nästa "stora" Luciatåg är då det firades på dagis. Inte heller därifrån har jag några speciella minnen. Jag kommer inte ens ihåg om jag var Lucia eller tärna (det här är alltså i den ålder då alla som vill får vara Lucia). Det var helt enkelt en stor stund för mig...

Det man sedan gick och väntade på under hela lågstadiet var att få gå i trean, då man fick vara med i tåget. Det jag kommer ihåg från det var hur jag, klädd som ängel, helt själv fick gå in före Luciatåget och på min blockflöjt spela en julsång. Vilken har jag ingen aning om, men vackert var det.

När jag gick i sexan var det första året som de lottade Lucia istället för att rösta fram en. Hade det inte varit så hade nog utgången varit totalt annorlunda. För den person som lotten bestämde var nämligen ingen annan än undertecknad. Det hade det aldrig blivit om vi hade röstat, inte en chans. Men jag var alltså den som fick bära ljuskrona på huvudet, och jag var därmed den som fick varmt stearin i håret och kramp i armarna.

Sedan kom högstadiet, och äntligen lite roligare arrangemang! Istället för bara den gamla vanliga stämsången till ett ensamt piano, så var det en liten orkester som kompade, det var dansnummer och det var solo i sång och på olika instrument. Även jag bidrog till lite sång och en liten trudelutt på tvärflöjten.

Med detta tar min egen medverkan i Luciatåg slut (förutom förra året i musikskolans julkonsert). I gymnasiets Luciatåg får nämligen bara estetare och de som går körsång vara med, och att ställa upp i omröstningen för Västerviks Lucia är inte riktigt min grej. Att ställa upp i en tävling där man röstar fram den som är vackrast (för visst tjatar ju alla om hårfärg och vem som skulle vara mest lik Lucia?) passar inte ihop med min syn på världen.

Dessutom vill jag ju ge de andra en chans också.